04.07.2008 Cuma
Yayın Haftaları
X
2008
2007
2006
2005
Ocak
Şubat
Mart
Nisan
Mayıs
Haziran
Temmuz
Ağustos
Eylül
Ekim
Kasım
Aralık
« Geri
Ana Sayfa
Dış Haber
Sanat
Toplum
Judeo-Espanyol
Kavram
Ekonomi
Yaşam
Spor
Kültür
Perspektif
Röportaj
İç Haberler
Şalom
Kitap
Holokost
Ekonomi ABD’deki Yahudi kuruluşlarını da vuruyor
İzi Darsa
Günlük bir gazeteden esinlenmeler
Yakup BAROKAS
Alaçatı’nın parke taşlı yollarında
Tilda LEVI
Ben resimden anlamam
Yakup ALMELEK
Hukat
Rav İzak ALALUF
HUKAT
Rav Yeuda ADONİ
En gelişmiş medeniyet
David Ojalvo
Almanlar ve ötekiler
Haymi BEHAR
Yazarlar
Köşe yazarları
Haber Listesine Katıl
Şalom E-Bülten'e Abone Olmak İçin Tıklayınız
Ad Soyad:
E-mail:
Türkiye'de önümüzdeki aylarda en çok ne konuşulacak?
parti kapatma davası
enflasyon
avrupa futbol şampiyonası
susuzluk
avrupa birliği ilişkileri
Önceki Anketler
Reklam Başvuru Formu
X
Ad Soyad:
Telefon:
E-mail:
Başlık:
Mesaj:
SİNAGOGLARIMIZIN İDARİ MÜDÜRLERİ; GABAYLARIMIZ (8)
Diaspora Yahudileri / Osmanlı İmparatorluğu’nda Yahudiler
“İzmir, Tarih ve Toplum” yayınlandı
Atina’da tarihi el sıkışma
Alaçatı’daki yeni eviniz Çam Dede’nin Otantik Evi Begonvil Otel
Rav Yeuda ADONİ adlı yazara ait içerikler
HUKAT
Dizde ke muryo Miryam, se enkuvryo el pozo de agua ke kaminava kon el puevlo. Topandosen agora el puevlo mankos de agua, se rekojen todos sovre Moşe Rabenu i Aaron i toman a pelear kon Moşe Rabenu porke los kito del Ejipto i los yevo a este dizyerto ke no ay nada de bueno ni mismo agua para bever....
KORAH
Fin la peraşa de Korah, todas las rebueltas del puevlo, era solamente kuando se topavan en apreto i ke les paresiya ke ya estan perdidos. Kualo par el montenimyento kualo por el sufriyimyento en el dizyerto i semejante. Ma ninguno teniya la uzadiya ni se permetiya a vinir kontra Moşe Rabenu. Todos...
BEAALOTEHA
La cente ajena ke estavan kon los ijos de İsrael. (Erev Rav) Dezearon munças kozos sin menester. Kozas ke no se puediyan topar mas ke en los sivdades povladas i no en el dizyerto. El puevlo de İsrael sin apartar la diferensya ke ay de eyos a esta cente, i eyos, yoraron dizyendo: Ken nos dava a kom...
NASO
En la bendisyon ke nos bendizen en los Koanim egziste sej (6) bendisyones. Ad... te bendiga i te guadre. Aga alumbrar Ad... su kara sovre ti i te engrasye. Alse Ad... su kara a ti, i poze enti pas. El Koen ke se topa serka el Kriyador, por kavza de su misyon ke es de ayegar sirvisyos. (korba...
BAMİDBAR
İ avlo el Kriyador a Moşe en la tyenda de plazo (Mişkan). El Kriyador nos dyo a nosotros la Toraen el dezyerto entre el fuego i la agua. Por ke en el dizyerto? Dizen nuestros savyos: Por el merito de el fuego ke se vido en el monte de Sinay, komo esta eskrito en la Tora ElMonte de Sinay estava en...
BEHUKOTAY
Si anduvyereş en mis fueros, i gudrares mis enkomendansas, i las azeras. Yo dare vuestra Luvya en su tyempo. İ la tyera dara su ermoyo. İ el arvol de el Kampo dara su fruto. İ komeres vuestro pan a la artura. İ morares siguros en vuestra tyera. İ dare pas en la tyera, i durmires, i no avra ken v...
BEAR
Kuando vaja vinir a la tyerra ke vos va dar el Kriyador algara la tyera. Seş anyos sembraras tu konpo I arekojeras tu produkto. En el anyo syeteno avra Şabat de algansa a la tyerra. No sembraras tu kanpo, lo ke kresyo de suyo entu kanpo no apartyene ato, anyo de algansa sera a la tyerra. El Şabat ...
EMOR
La peraşa Emor nos enbeza la enkomendansa, de santefikar el nombre del Kriyador "Kiduş Aşem" komo esta diço no esbivleş el nombre de mi santedad i sere santefikado entre los ijos de İsrael. Esta Mitsva es una enkomendansa ke devemos afimarla todos en kada momento. Sigun Arambam tener la Kreyensa l...
KEDOŞİM
No agas tortura en el cuisyo, no resivas las fases del prove, no onores las fases del grande, kon custedad cuzgaras a tu konpanyero. -Vayikra-19-15. Raşi eksplika este verseto kon un konsejo ke meldamos en los perakim. Cuzga kon endüljensa. Toda kriansa kuando vino Natan Anavi (el profeta) a...
Beşalah
En la peraşa de la semana, "Beşalah" se avre la pajina primera, del Puevlo de Yisrael, komo una Nasyon libera, en la istorya umana. Por Primera vez sale el puevlo de esklavaje a la libertad, se delivra de sus cadenas de fierro, en verso del dizyerto temerozo, ma libero! Munças difikultades, tuvo...
AHARE
En la peraşa "Ahare" nos enbeza el sirvisyo ke aziya el Koen Gadol enel santuvaryo en el diya de las perdanansos Yom Kipur. Arambam la mişna la explika dizyendo kuando el Koen Gadol tornava a su kaza despues ke kumplyo su sirvisyo, lo akonpanyavan asta su kaza i aziya un bonketo a sus keridos pork...
METSORA
La peraşa de Metsora nos enbeza lo bueno ke trae a la persona la avla buena de entremeterse la persona kon palavras de ley i mitsvot. La persona tyene paga buena del kriyador. Ma la kontra si se auzo la persona avlar laşon ara, palavras non buenas i de raportor palavras ke va traer danyo a s...
TAZRIYA
Las peraşiyot - TAZRİYA i TAARA nos enbeza lo bueno ke trae a la persona el avlar bueno. İ de entre-meterse el ombre en la tora i azer mitsvot i maasim tovim ovras de byen. Estonses el ombre tyene buena paga de parte del Kriyador. A la Kontra si es auzado el ombre a avlar Laşon ara palavras ...
ŞEMİNİ
La Peraşa de la semana “Şemini” trata por las leyes del Kaşerut. La Mitsva del Kaşerut tyene grande emportansa en la vida Cudiya, i es una baza fondemental del Cudaizmo. Esta enkomendansa lo okupa al cudyo, kada diya partikularmente kuando esta ambyerto. Rambam: Maimonides dize: “Kol anizar badeva...
TSAV
Rengrasyar sovre las maraviyas. En la Peraşa "Tsav" meldamos sovre el korban ke se aziya por rengrasyar a el todo poderoza ke se nombrava Korban Toda. Korban Toda se aziya por rengrasyar a el Kriyador por las buendades i las mersedes, ke nos aze el todo poderozo sovre este sujeto. Raşi eksplika d...
Vayakel
El diya ke salyo Kipur, los arekojo Moşe Rabenu a todo el puevlo de İsrael, por enkomendar a eyos, part de masantez no tuvo el menester de avlarles. En el syete de Sivan suvyo Moşe Rabenu a los syelos por tomar los oseret adiberot (Los dyes Komandamyentos) i estuvo ayi kuarenta diyas i noçes en 1...
Pikude
5 Peraşiyot de la Tora, Teruma, Tetsave, Ki Tisa, Vayakel, Pikude, nos entretiene, kon la fragua del Mişkan, santuvaryo portatif ke sirvyo 40 anyos, en el dizyerto, i duro totalmente 480 anyos asta la fragua del Bet Amikdaş de la parte el rey Şelomo, en el anyo 930 antes de la era aktual. La nasy...
Vayakel
El diya ke salyo Kipur, los arekojo Moşe Rabenu a todo el puevlo de İsrael, por enkomendar a eyos, part de masantez no tuvo el menester de avlarles. En el syete de Sivan suvyo Moşe Rabenu a los syelos por tomar los oseret adiberot (Los dyes Komandamyentos) i estuvo ayi kuarenta diyas i noçes en 1...
Ki Tisa
Moşe Rabenu suvyo al monte de Sinay. El puevlo estavan esperando en sus tyendas, la ora ke va vnir Moşe Rabenu. Por razon ke no les dişo ke kantidad de tyempo va kedorse ai, porke ni el mizmo savia. Eyas pudyeron pasensya fin 40 diyas EL -40- kuarenten diya, era diya de 17 Tamuz, se despasenyaron mu...
Tetsave
VEATA TEDABER ET KOL HAHME LEV AŞER MİNETİV RUAH HOHMA. İ tu avlaras a todos los savyos de Korason, los Kualos yo inçi de esprito de savidurias. La expresyon HAHAM LEV - “savyos de Korason” la meldamos por primera vez en le peraşa de TETSAVE i la remarkamos en el sujeto de la fragua del mişkan e...
Teruma
İ aras un Kandelaryo de oro fino. Batido se ara el Kandelaryo. Su baza, sus brasos, sus vazos, sus botones i sus floresseran de si mezmo (Şem. 25/31). Ke es la sinyifikasion i el senbol de este Kandelaryo ke su rijo fue ordenado al Senor de Moşe Rabenu? La peraşa de esta semana non poza ning...
Mişpatim
La peraşa de la semana MİŞPATİM campesa kon los byervos "Veele a mişpatim" i estos son los cuzgos, "aşer tasım litneem" ko pozaras delantre de eyos. La letra "Vav" de ve elle vino a pujar al sujete ke ameldemos en la peraşa pasada Yitro ke son los "10 mandam yentos" eu el monte de Sinay ansi tanbyen...
La peraşa de la semana / YİTRO
Yitro esfuegro de Moşe Rabenu, tuvyendo avizo de todo lo ke paso dizde ke salyo Yisrael del ejipto, i todos los miraglos ke izo el kriyador a los cudyos mezo de Moşe Rabenu, tomo a Tsipora su ija mujer de Moşe Rabenu i sus dos ijos Gerşon i Eliezer i se fue a el dizyerto al Monte de Sinay por verl...
La peraşa de la semana / BEŞALAH
En la peraşa de la semana, "Beşalah" se avre la pajina primera, del Puevlo de Yisrael, komo una Nasyon libera, en la istorya umana. Por Primera vez sale el puevlo de esklavaje a la libertad, se delivra de sus cadenas de fierro, en verso del dizyerto temerozo, ma libero! Munças difikultades, tuvo...
Günlük bir gazeteden esinlenmeler
Millilerimizin başarısı, Fatih Terim’in karizması, cumhurbaşkanının onayladığı protokol listesi, Avrupa’nın yeni Yahudileri, Esin Acıman’ın Ayşe Arman ile söyleşisi, Agos’taki feminist deprem bu haftaki yazımın konusunu oluşturdu.
Yakup BAROKAS
Tünelin Ucu
İzel Rozental
Mozotros Ailesi
İrvin Mandel
Almanlar ve ötekiler
"Avrupalı Türkler olarak bizler, sizin bu ülke (Türkiye) için ne kadar önemli olduğunuzu biliyoruz. Avrupa'nın yeni Yahudileri olarak, sizi en iyi Avrupa'da yaşayan 5 milyon 200 bin kaderdaşınız anlar. Türkiye'de belirli çevrelerin antisemit yaklaşımları sizi üzmesin. Türk halkı ve Avrupa'nın yeni Yahudileri olarak bizler sizin arkanızdayız"
Haymi BEHAR
Abone Formu
X
Ad Soyad:
E-mail:
Telefon:
Adres:
İletişim Formu
X
Ad Soyad:
E-mail:
Telefon:
Mesaj:
Abone
Bize Ulaşın
Reklam
İnsan Kaynakları
Tüm Hakları Saklıdır. Şalom Gazetesi 2008